Postat den: 2012-10-30 @ 12:01:00 | Allmänt | Kommentarer (1)

Något jag ska skriva om nu .. är rätt känsligt... eller inte känsligt.. men det är nog VÄLDIGT...VÄLDIGT många som har.. lixom... som känner sig träffade. Vet inte om detta kommer bli något sånt där KLOCKRENT deepshit, men känner ändå att jag måste.. och att det jag skriver nu. kommer direkt ifrån mitt hjärta.. mina egna tankar.. & åsikter.

Är de inte konstigt hur "träffad" man kan bli bara genom ett SMS, facebook meddelande eller kanske kik meddelande? Från den dära "speciella" personen som man aldrig trodde man skulle snacka med. Som man tycker är sådär extra snygg, kanske den han med stort H. Hur man senare fortsätter snacka och bygger upp en känsla för en person bara via SMS. Innnan man ens träffat person, men vet knappt något om personen, men ändå fortsätter man snacka, man skickar söta sms hit och dit. Bygger mer känslor, men innerst inne vet man kanske att man ALDRIG kommer träffa personen. Kanske för att modet inte räcker? Vem vet.

Men ändå, tillslut skickar någon de dära smset om att man ska träffas någon dag. För skojjs skull.
Och om man sen träffar personen, kanske man tycker tvärt om .. uh herregud vad överdriven.. konstig och yada yada. Men kanske man tycker om personen ännu mer. Träffas oftare. Skickar SMS varje eviga dag, ler MOT MOBILEN för att man blir så himla glad inombords, men sen kan man inte fatta att man har byggt upp dessa känslor bakom en mobilskärm. Man träffas mer, pratar, men vet fortfarande INGET om personens bakgrund, vad h*n gillar inte gillar, och yada yada, you know.

Kanske har man turen och de blir något av de som man en gång byggt upp via sms, facebook meddelande eller kik meddelande ex. Men ibland blir man bara sårad. Man blir lämnad ensam kvar. men minnerna finns kvar och hugger till varje dag, när man en dag kände sig speciell för personen, nästa dag är man lämnad, och får aggera som man inte bryr sig? Känner någon sig träffad? tror att detta förekommer VÄLDIGT ofta då mobiler är hjälpmedel, man blir inte lika blyg bakom en skärm, därav ser man t.ex massa taskiga kommentarer, sms och yada yada,  Sanningen börjar krypa fram, och man inser sen hur blind och DUM man varit som inte tagit reda på vad personen kanske kände, eller hur h*n är. Detta mina kära vänner kallas att man bygger upp känslor via sms.

Ibland blir jag trött på att driva blogg, alla har olika åsikter, vissa vill synas. någon ... NÅGON vill få status osv osv. Men ändå kommer jag inte sluta blogga, för bloggen är som min dagbok, ja skriver ut hur jag känner, vad jag gör osv. Den enda skillnaden är att NI är välkomna att läsa den. Men de betyder inte att folk kan utnyttja mig för de. jag kanske inte är som DU eller DU. eller så kanske jag är som DU eller han som står på andra sidan gatan och glor. Jag har oxå tankar och känslor, och jag kan faktiskt oxå blir kär. Men de sårar. Speciellt om man inte vet något om personen egentligen, hur personen är.

Vad jag egentligen ville få ut med detta inlägg är att ta reda på PERSONEN, vad h*n tycker och tänker, info om personen. För att slippa bli sårad, för sen har du egentligen bara dig själv att skylla right? Du kan bli RIKTIGT RIKTIGT SÅRAD annars. Sen får man gärna skicka gulliga sms, prata träffas och si o så.Det kan jag erkänna själv att de är hur kul som helst att få ett sms som man väntat på, öppna de sen står de jätte söt oxå, man ler och blir glad. SUPER KUL! verkligen. men tyvärr är de inte lika kul att bli bortglömd nästa sekund. Och senare få reda på sanningen, den sanningen som man aldirg letade efter för man var blind, blind blir man när man gillar någon. Man måste bara våga stå upp och våga ta reda på sanningen.